Skotten i Sarajevo
Så påverkade första världskriget psykologin.
Den 28 juni 1914 åkte Franz Ferdinand bilkortege genom Sarajevo. Han var tronarvinge i Österrike-Ungern, vars övertagande av Bosnien-Hercegovina 1908 hade provocerat de serbiska nationalisterna. Gavrilo Princip, en av de attentatsmän som väntat längs kortegevägen, såg bilen i ett oväntat gathörn och sköt både Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek. Även om han grips omedelbart är skotten inte bara dödande, de blev även gnistan som tände första världskriget. Senare har det ifrågasatts om det är Gavrilo Princip eller om det är någon annan som förs bort på denna klassiska bild.
Här följer 4 psykologiska spår av första världskriget:
1. Granatchock: Från shell shock till PTSD
Kriget hann inte längre än till sin första vinter innan larmen om shell shock, granatchock, spreds som en löpeld och i februari 1915 publicerades den första vetenskapliga artikeln i The Lancet. Termen hade myntats av brittiska soldater som såg kamrater drabbas av skakningar, synstörningar, balansrubbningar och apati. Psykologen Charles S. Meyers menade att de fysiska symtomen berodde på psykologiska trauman som soldaterna genomlevt vid fronten och trängt undan, trauman som nu måste återintegreras i medvetandet. Under de 100 år som gått har symtomen och diagnoserna förändrats, även om de alla är svar på påfrestningar i krig. Under andra världskriget talade man om stridsutmattning och på 1990-talet om Gulfkrigssyndromet, medan vi i dag talar om posttraumatisk stress hos hemvändande soldater.
2. IQ-test: Mätte smarta utan läsförmåga
Efter att kriget bröt ut rådde Harvard-professorn Robert M. Yerkes den amerikanska armén att använda det relativt nya påfundet intelligenstest för att avgöra vilka uppgifter som var lämpliga för olika rekryter. Nytt för hans Army Alpha- och Army Beta-test var att det inte tog för givet att läsförmåga och intelligens var utbytbara storheter. Medan Alpha-testet byggde mer på läsförmåga och gavs till rekryter som talade flytande engelska, så utvecklades Beta för den stora mängd relativt nyimmigrerade rekryter, som i stället fick koncentrera sig på visuella utmaningar, som mönsterigenkänning och geometriska övningar, något som fortfarande är en bärande del i dagens begåvningtest.
3. Freud: Världskriget släckte lusten
Sigmund Freud skrev Vi vantrivs i kulturen först 1929, men essän kan ändå ses som det tydligaste uttrycket för hur första världskriget förmörkade hans människosyn. I sin optimistiska bok Den solidariska genen (Ordfront 2014) skriver Göran Greider om hur djupt krigets människoslakt påverkat Freud ”både på det personliga planet – två av hans söner deltog i kriget – och för att han hade behandlat patienter med traumatiska skador efter svåra krigsupplevelser”. Så skiftade psykoanalysen fokus från lusten till aggressionen som människans främsta drift.
4. Neuropsykologi: Från tysk skallskada till abstrakt tänkande
Det var när den tyske psykiatern Kurt Goldstein rehabiliterade soldater med skallskador som han iakttog att de med skador i pannloben fick problem med abstrakt tänkande. Efter nazisternas maktövertagande flydde han till USA. Väl där skapade han på 1940-talet, tillsammans med psykologen Martin Scheerer, ett test som kom att användas flitigt för att diagnostisera hjärnskador som påverkar det abstrakta tänkandet. Goldstein räknas till pionjärerna inom neuropsykologin.
Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 5/2014. Beställ här: Pappersutgåva | För dator/läsplatta/smartphone.
Den 28 juni 1914 åkte Franz Ferdinand bilkortege genom Sarajevo. Han var tronarvinge i Österrike-Ungern, vars övertagande av Bosnien-Hercegovina 1908 hade provocerat de serbiska nationalisterna. Gavrilo Princip, en av de attentatsmän som väntat längs kortegevägen, såg bilen i ett oväntat gathörn och sköt både Franz Ferdinand och hans hustru Sophie von Chotek. Även om han grips omedelbart är skotten inte bara dödande, de blev även gnistan som tände första världskriget. Senare har det ifrågasatts om det är Gavrilo Princip eller om det är någon annan som förs bort på denna klassiska bild.
Här följer 4 psykologiska spår av första världskriget:
1. Granatchock: Från shell shock till PTSD
Kriget hann inte längre än till sin första vinter innan larmen om shell shock, granatchock, spreds som en löpeld och i februari 1915 publicerades den första vetenskapliga artikeln i The Lancet. Termen hade myntats av brittiska soldater som såg kamrater drabbas av skakningar, synstörningar, balansrubbningar och apati. Psykologen Charles S. Meyers menade att de fysiska symtomen berodde på psykologiska trauman som soldaterna genomlevt vid fronten och trängt undan, trauman som nu måste återintegreras i medvetandet. Under de 100 år som gått har symtomen och diagnoserna förändrats, även om de alla är svar på påfrestningar i krig. Under andra världskriget talade man om stridsutmattning och på 1990-talet om Gulfkrigssyndromet, medan vi i dag talar om posttraumatisk stress hos hemvändande soldater.
2. IQ-test: Mätte smarta utan läsförmåga
Efter att kriget bröt ut rådde Harvard-professorn Robert M. Yerkes den amerikanska armén att använda det relativt nya påfundet intelligenstest för att avgöra vilka uppgifter som var lämpliga för olika rekryter. Nytt för hans Army Alpha- och Army Beta-test var att det inte tog för givet att läsförmåga och intelligens var utbytbara storheter. Medan Alpha-testet byggde mer på läsförmåga och gavs till rekryter som talade flytande engelska, så utvecklades Beta för den stora mängd relativt nyimmigrerade rekryter, som i stället fick koncentrera sig på visuella utmaningar, som mönsterigenkänning och geometriska övningar, något som fortfarande är en bärande del i dagens begåvningtest.
3. Freud: Världskriget släckte lusten
Sigmund Freud skrev Vi vantrivs i kulturen först 1929, men essän kan ändå ses som det tydligaste uttrycket för hur första världskriget förmörkade hans människosyn. I sin optimistiska bok Den solidariska genen (Ordfront 2014) skriver Göran Greider om hur djupt krigets människoslakt påverkat Freud ”både på det personliga planet – två av hans söner deltog i kriget – och för att han hade behandlat patienter med traumatiska skador efter svåra krigsupplevelser”. Så skiftade psykoanalysen fokus från lusten till aggressionen som människans främsta drift.
4. Neuropsykologi: Från tysk skallskada till abstrakt tänkande
Det var när den tyske psykiatern Kurt Goldstein rehabiliterade soldater med skallskador som han iakttog att de med skador i pannloben fick problem med abstrakt tänkande. Efter nazisternas maktövertagande flydde han till USA. Väl där skapade han på 1940-talet, tillsammans med psykologen Martin Scheerer, ett test som kom att användas flitigt för att diagnostisera hjärnskador som påverkar det abstrakta tänkandet. Goldstein räknas till pionjärerna inom neuropsykologin.
Artikeln publicerades först i Modern Psykologi 5/2014. Beställ här: Pappersutgåva | För dator/läsplatta/smartphone.
