Granskande om vanor: Så påverkar vanor individ och samhälle

Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det av Charles Duhigg. [Natur & Kultur 2014]
Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det, av
Charles Duhigg.
[Natur & Kultur 2014]
Det var som krigskorrespondent i Irak i början av 00-talet som New York Times-reportern Charles Duhigg fick upp ögonen för vanans makt. Då han följde de amerikanska styrkorna insåg han hur mycket av militär träning som egentligen handlar om att automatisera beteenden i livshotande situationer. I strid finns sällan tid att tveka, utan det gäller att ha en automatisk respons som avgör hur du bäst tar dig ur situationen levande. Ett annat ord för automatiserat beteende är att tala om något du gör av bara farten, en vana.

För att vara en självhjälpsbok – den avslutas med ett instrumentellt kapitel – är Vanans makt: Varför vi gör som vi gör och hur vi kan ändra på det (Natur & Kultur 2014) ovanligt samhällstillvänd och kritiskt granskande. Den inleds förvisso med en framgångssaga om en kvinna som gått från att vara överviktig, skuldsatt och oförmögen att behålla ett jobb, till att bli vältränad och med ett stimulerande arbete. Allt började med att hon identifierade ett av sina destruktiva beteenden (rökning), slutade med det och därmed satte en snöboll i rullning som drog med sig en rad andra beteenden, som vändes till önskvärda i både hennes och samhällets ögon.

För en gångs skull stannar inte Charles Duhigg vid den sortens föredömliga historier. På sin odyssé genom vetenskapen om hur vi ändrar våra vanor hinner han blottlägga såväl big data-industrins entusiastiska kartläggning av våra liv, genom affärskedjornas kundmedlemskap, som spelbranschens skrupellösa lustmord på spelmissbrukares ekonomi. Att han i bokens notapparat utförligt redovisar de invändningar som de granskade företagen har mot hans framställning ökar bara trovärdigheten.

Men Charles Duhigg förklarar även Starbucks succé – som skapats genom att bearbeta de anställdas responser på arga kunder – och den amerikanska medborgar­rättsrörelsen genom sitt raster. Det är ett raster där det mesta i livet går att reducera till vanecirkeln, en grafisk psykologisk modell över signal–beteende–belöning. Målet är att byta ut icke önskvärda beteenden och belöningar som ges av olika signaler. Det gäller att själv ta kommandot över den här mekanismen, vars biologiska grund går att finna i några av hjärnans allra äldsta delar.
För att komma åt anatomin hos sociala rörelser tvingas han förvisso söka sig vidare mot den forskning som ägnar sig åt sociala nätverk, vilket snarast sätter in vaneforskningen i ett intressant sammanhang.
– Jonas Mattsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s