Läs dig frisk

MP2014-2-38-39
Den här artikeln publicerades först i Modern Psykologi 2/2014.

Synen på vilken sorts skönlitteratur som kan påverka människors hälsa har traditionellt varit inriktad på finkultur. Klassiker, tunga verk. Kvalitet med stort K. Men så behöver det inte vara. Läs Lina Färms artikel om biblioterapi.

 

Ord är mäktiga. De formar ideologier och river nationer i tusen bitar. De får läsaren att skratta eller röras till tårar.

Därför är det inte märkligt att historien är fylld av exempel på människor som funnit tröst och hopp i litteraturen. Vissa har tagit det mer eller mindre bokstavligt, som läkarna på sjukhuset Al-Mansur i Kairo. För 800 år sedan ordinerade de sjuka egyptier att läsa Koranen. Även i dag visar en snabb titt på internet hur bibelläsning och bön påstås kunna bota allt ifrån barnlöshet till cancer och hiv.

Men biblioterapi, eller lit­te­ra­turterapi som det också kallas, handlar inte om gudomliga under. Det är ett vetenskapligt begrepp, om än spretigt och fortfarande okänt för många. Psykoterapeuter använder metoden för att behandla klienter, bibliotekarier i ett mer allmänt, personlighetsutvecklande syfte. Biblioterapi kan bedrivas enskilt eller i grupp, med eller utan handledning.

För hundra år sedan beskrev en amerikansk rapport hur viktigt det var med kompetenta bibliotekarier och en fri tillgång på böcker, just för att få människor att må bättre i allmänhet. På 1930-talet började behandlingsmetoden användas på allvar, och i dag är biblioterapeut en skyddad yrkesbeteckning i USA.

Terapin bygger på en enkel grundtes: Att läsa något vi tycker om får oss att må bra. Vi speglar oss i karaktärerna, känner igen oss själva och andra. Tankar och känslor väcks till liv. Är boken dessutom tillräckligt fängslande pratar vi eller funderar vidare på den även när den är slut. Allt det som orden får oss att känna gör att vi bättre förstår våra egna känslor, minnen och erfarenheter. Det är värdefullt för både friska och sjuka.
Några som varit snabba att plocka upp biblioterapibegreppet i Sverige, är SVT:s litteraturmagasin Babel. På bästa sändningstid delar programledaren Jessika Gedin med gäster ut boktips som vägledning till tittarnas frågor. De kan handla om hämnd, distansförhållanden, eller svårigheterna att hitta en egen väg ut i vuxenlivet.

Synen på vilken sorts skönlitteratur som kan påverka människors hälsa har traditionellt varit inriktad på så kallad finkultur. Klassiker, tunga verk. Kvalitet med stort K. ”Det är det vi alltid har vetat!”, hurrade bloggande finkulturfans, när en studie från New school for social research i New York i höstas visade att kvalitetslitteratur utvecklar läsarens empatiska förmåga. Psykologiforskarna Emanuele Castano och David Comer Kidd lät försökspersoner läsa varierande typer av litteratur, för att sedan i olika experiment tolka människors sinnesstämning och uttryck. De som kort innan fått läsa kvalitetslitteratur, var mer träffsäkra när det gällde att läsa in andras känslolägen än de som fick läsa populärromaner. Literary fiction improves theory of mind var rubriken på artikeln som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science. Forskarnas teori är att finlitteraturens karaktärer är mer komplexa och välskrivna än i populärromanerna, att de lockar läsarna att engagera sig i dem.

Ungefär samtidigt landade en tvärvetenskaplig studie från Göteborgs universitet, som ger mer lättillgänglig skönlitteratur upprättelse. Inte minst genrer som klappats lite överseende på huvudet, som underhållningsromaner och fantasy. Att som vuxen drömma sig bort i en värld av vampyrer och magi, eller, ännu värre, att plocka upp en Harlekin- eller chick lit-roman ur pocketstället på Ica, är inte helt accepterat i alla sammanhang.
– Forskare vill gärna försvara att man bör läsa komplex och kvalitativ litteratur. Men både självhjälpslitteratur och kanoniserad litteratur kan vara ganska krävande, ibland för krävande, om man är sjuk eller psykiskt utmattad. För att litteraturen ska kunna fungera terapeutiskt är det viktigt att se till den enskilda individens behov och inte vara dömande, säger litteraturvetaren Cecilia Pettersson.

Tillsammans med arbetsterapeuten Lena Mårtensson djupintervjuade hon åtta kvinnor om deras läsupplevelser under sin sjukskrivning, och kunde se hur läsningen hjälpt dem på flera olika plan.

Kvinnorna, som var läsvana redan innan de blev sjuka, hade drabbats av exempelvis cancer, utbrändhet och depression – kriser som påverkade deras psykiska hälsa.
Under sjukskrivningen läste de minst en skönlitterär bok i veckan, på eget initiativ och utan handledning. När forskarna analyserade intervjuerna kunde de se hur läsningen bidrog till att öka kvinnornas förmåga och kapacitet, hur den stärkte deras jag och gav en tillflykt bortom orostankarna. Lite överraskande hade alla kvinnor haft en paus i sitt läsande i början av sjukskrivningen, då de helt enkelt mådde för dåligt för att orka. Det var också tydligt hur personerna under sin sjukskrivning valde en annan typ av litteratur än den de brukade välja. I stället för tunga romaner berättade flera hur de försjönk i bästsäljande bladvändare som var enkla och underhållande att läsa. Någon gjorde tvärtom och sökte sig till de svåra livsöden som till exempel författaren Sofi Oksanen skriver om. En av kvinnorna, som hade haft cancer, läste autopatologier, berättelser om folk som själva haft cancer, men även en bok om en verklig flygplansolycka.
– Det var en överlevnadshistoria som hon kunde identifiera sig med, säger Cecilia Pettersson.

Flera som valde lättare litteratur eller fantasy gjorde det för att kunna släppa tankarna på sin egen situation och sjukdomen. Att umgås med och identifiera sig med karaktärerna i böckerna tror Lena Mårtensson kan göra att man undviker att hamna i en sjukroll. Det är en faktor som gör att tillfrisknandet går fortare. Samtidigt var läsning en lagom ansträngande aktivitet, som gjorde att timmarna inte bara flöt ihop. Det gav struktur åt dagar då de sjukskrivna kvinnorna inte orkade göra så mycket annat.

I läsningen kände de igen sitt friska jag. I stunden med boken, i läsfåtöljen med en kopp varmt te, kände de sig som sig själva igen. Under en period när hushållssysslor som disk och städning kändes överväldigande var läsningen något som var ungefär som vanligt. Det startade en kedjereaktion, där läsningen togs som bevis på att de även kunde göra annat. Det i sig, motiverade dem att komma igång med andra aktiviteter.

Att läsa en roman är en statusmarkör i vårt samhälle. Flera kvinnor i studien från Göteborgs universitet kände att läsningen hade ett högre värde än att exempelvis titta på tv. På det sättet upplevde de att de gjorde något nyttigt.
– Att läsa är absolut en jag-stärkande terapi. Genom att läsa blir du någon, du får en roll. En kvinna uttryckte till exempel att hon kände sig vacker av att läsa. Så visst påverkar det självkänsla och självbild, säger Lena Mårtensson.

Sedan studien presenterades, har hon och Cecilia Pettersson märkt att det finns ett mycket stort intresse för ämnet. Flera bibliotek har hört av sig och vill dra igång egna grupper.

Det finns goda exempel att ta efter. I USA och Storbritannien är biblioterapi stort. För fem år sedan fick Tamerinstitutet i Gaza Alma-priset till Astrid Lindgrens minne, världens största barn- och ungdomslitteraturpris. I tjugo år har de jobbat för att främja ungas läsande, i landet med en av världens mest svårlösta konflikter. I samband med att Abla Nasir, psykoterapeut vid Tamerinstitutet, tog emot priset i Stockholm, berättade hon om vad läsningen betyder för de palestinska barn hon möter. Genom böckerna öppnas ett fönster mot omvärlden. Med Karlsson på taket och Bröderna Lejonhjärta kan de försvinna bort från murar och checkpoints. När de läser om vad karaktärerna går igenom, kan de samtidigt övervinna en del av de svårigheter de själva går igenom. Abla Nasir berättade att det handlar om hopp.
– Den obegränsade fantasin hjälper dem att se att det finns något utanför de hemska förhållanden som de lever under. Det visar att det finns en möjlighet, att det kan bli bättre.

På flera plan får skönlitteratur oss att må bra. Även om det inte kallats biblioterapi, är det just detta som sjukhusbibliotekarier gör, när de går runt med bokvagnar på sjukhus. De rekommenderar böcker, som i bästa fall får tiden på sjukhuset att gå lite snabbare. Som sjukskriven kan det vara lätt att bli isolerad. Många som drabbas av psykisk ohälsa mår bra av att hålla igång sociala relationer. Att fortsätta träffa vänner eller att vara med i någon förening, är en faktor som påverkar hur snabbt man kommer tillbaka till jobbet. Med tanke på det och den skrala ekonomin som sjukskrivningen innebär, är biblioteken en viktig samhällsresurs. Men de senaste fyra åren har över 70 bibliotek lagts ner i Sverige, en trend som verkar fortsätta. Under en tjugoårsperiod har vart tredje bibliotek försvunnit, enligt Svensk biblioteksförening.

Nu ökar sjukskrivningarna i Sverige igen, och forskaren och arbetsterapeuten Lena Mårtensson hoppas att biblioterapi kan få en större roll att spela, till exempel när vårdpersonal föreslår aktiviteter:
– I stället för att direkt rekommendera fysiska aktiviteter, så kan det för en del vara bra med en period av rehabilitering, där läsningen bidrar till att få en struktur i vardagen.
Lina Färm är frilansjournalist. Läs artikeln och möt läsarna som blivit hjälpta i Modern Psykolog 2/2014: PappersutgåvaFör skärm (Google play) | För skärm (Itunes)

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s