Inte alltid adhd som stör lektionen

Text:

Så skriver psykologen och författaren Jenny Jägerfeld i sin krönika från Modern Psykologi 1/2013.
KRÖNIKA. I Sverige räknar man med att 5 procent av alla barn har adhd. Ett barn med en sådan diagnos har i regel svårt att koncentrera sig, svårt med impulskontroll och är motoriskt väldigt aktivt. De här barnen upplever ofta att de misslyckas i skolan och att de får skulden för saker de inte kan rå för, eller ens har gjort.
Adhd räknas som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med det menar man att svårigheterna har sin grund i hur hjärnan fungerar. Men när man diagnostiserar så gör man ingen undersökning på neuro-nivå; det finns inget sådant test. I stället gör man begåvningstest, inhämtar information från föräldrar, barn och lärare samt gör observationer i klassrummet. Diagnosen sker alltså på basis av symtom. Problemet är att barnet kan ha dessa symtom av helt andra orsaker, till exempel trauma eller kronisk stress.
Det kan handla om en förälder som dricker, slår eller utnyttjar ett barn sexuellt. Det kan också handla om fattigdom eller att föräldern är psykiskt sjuk. Den ständiga oroskällan gör det svårt för barnet att koncentrera sig i skolan. I värsta fall utreds barnen och landar med en felaktig adhd-diagnos. Frågan om huruvida det finns något annat som kan förklara koncentrationssvårigheterna kommer aldrig upp eller besvaras inte sanningsenligt. Problemet förläggs till barnen i stället för till föräldrarna och miljön.
Kronisk stress höjer halten av stresshormonet kortisol i kroppen, vilket har visat sig påverka kopplingar i pannloben som behövs för vår förmåga att planera, utföra och avsluta en uppgift. De allt större barngrupperna i förskolan och skolan är ytterligare en stressfaktor som höjer barnens kortisolhalter, vilket leder till koncentrationssvårigheter.
För barn som redan har grundläggande svårigheter att lyssna, komma ihåg och sitta stilla kan ett trauma eller påtagligt ökad stress innebära att man plötsligt kan bocka av fler symtom som stämmer överens med en adhd-diagnos.
I många skolor låter man barnen göra mindfulnessövningar, för att minska stressen. I stället för att lösa problemet på strukturell nivå och minska barngrupperna så lägger man alltså lösningen på individnivå, på barnen själva.
För många barn kan en rätt ställd adhd-diagnos innebära en ny start i livet. Skolan, föräldrarna och de själva får förståelse för svårigheterna och ett nytt förhållningssätt. Men de barn som blir felaktigt diagnostiserade får ännu en gång bära ansvaret för något de inte är skyldiga till.